Hubbleteleskopet
Man skulle kunna kalla Hubbleteleskopet för världens dyraste kamera, eller en av världens största kameror. I själva verket innehåller teleskopet flera olika kameror, och under teleskopets livslängd har de bytts ut flera gånger. Bilderna som astronomerna har kunnat ta med hjälp av Hubbleteleskopet är fantastiska på flera sätt och de har hjälpt vetenskapen att förstå mer om universums tidiga historia, hur galaxer skapas och de har även gett nya insikter om vårt eget solsystem. Men bilderna från Hubbleteleskopet, och kunskap som erhållits från andra instrument ombord, har även gett upphov till nya frågor.
Förseningar
Hubbleteleskopet sköts upp den 24:e april 1990 med på rymdfärjan Discovery. Då hade uppskjutningen redan försenats i flera år på grund av att företaget som ansvarade för utvecklingen av mätinstrumenten, och slipningen av den stora spegeln till teleskopet, hade stora problem att hålla tidtabellen. Det berodde också på den tragiska Challengerolyckan 1986 som tvingade flottan med rymdfärjor att hålla sig på marken under lång tid.
Underhåll
Det var hela tiden planerat att man skulle kunna serva teleskopet i sin omloppsbana för att byta ut trasiga eller föråldrade komponenter. Denna planering blev en naturlig följd av att man under projekteringen av teleskopet visste att det skulle finnas en flotta med rymdfärjor att tillgå. För projektet skulle det visa sig vara en väldig tur att man redan hade planerat in fem servicetillfällen för teleskopet. Den stora spegeln, som var huvudkomponenten i teleskopet, visade sig nämligen vara felslipad. De första bilder man fick avslöjade tydligt att det var något problem med teleskopet. Efter analyser och utredningar kom man fram till att spegeln hade felslipats. Det skulle inte gå att byta ut spegeln lika enkelt som man byter sitt iphone 7 skal. Därför fick man sätta in korrigerande optik i teleskopet som motverkade spegelns fel. Detta gjordes under det första servicetillfället 1993.
Upptäckter
Tack vare instrumenten och kamerorna ombord på Hubbleteleskopet har astronomerna fått många nya kunskaper, som till exempel:
- Åldern på universum har bestämts mer noggrant.
- Storleken och vikten av Vintergatan har fastslagits.
- Man har upptäckt tiotusentals nya galaxer som förut varit för ljussvaga eller för långt bort för att kunna ses.
- Man har upptäckt hur vanliga svarta hål är i universum.
- Man har kunnat upptäcka allt fler planeter i andra solsystem.
Framtiden
Efter pensioneringen av rymdfärjorna är det inte längre möjligt att serva teleskopet. Den sista uppgraderingen gjordes 2009 av rymdfärjan Atlantis. Då byttes bland annat alla de sex gyroskopen ut, och av dessa har hittills tre slutat att fungera. När alla sex gyroskop är trasiga kommer man inte längre att kunna rikta teleskopet mot intressanta objekt. En annan slutpunkt för projekt Hubble är att teleskopet till slut kommer att störta in i jordens atmosfär. Det kommer förmodligen att ske någon gång under perioden 2030-2040.
